Krönikor

2002-09-12

Varför så provocerande?

Av: Cizzi

När jag känner för att reta befolkningen är det min Martin-tröja jag tar på mig. Enbart det faktum att man är ett hängivet Martinfan är otroligt provocerande i somligas ögon, så fort man nämner honom blir det garanterat debatt om hans vara eller icke vara på pophimlen.

Ett tillfälle minns jag extra tydligt. Det var när min musiklärare på gymnasiet spontant utbrast "varför då?" när jag hade fått i uppgift ta med mig min absoluta favoritlåt just då och tog med mig "oxid" med Martin. Han kunde liksom inte för allt i världen begripa varför jag valt just den låten...

Den oftast förekommande frågan är just "varför?". Det räcker liksom inte med ett konstaterande, de måste få veta varför också. Som troget Martinfan ska man helst kunna hålla ett långt förklarande, och ofta även försvarande, utlägg om just varför man beundrar honom så mycket som man gör. Som det hängivna Martinfan jag är så utnyttjar jag givetvis varje tillfälle som ges att argumentera för honom.

I de flesta fall brukar jag faktiskt lyckas ta kål på diverse fördomar och elaka rykten, till den milda grad att folk faktiskt (om än enbart innerst inne) accepterar att Martin finns och inser att han faktiskt behövs. Så långt är allt okej, men när det återigen börjar handla om varför just jag gillar honom så mycket som jag gör så åker vi tillbaka till ruta ett i ilfart. Vissa blir till och med förbannade när de märker att de inte, hur de än försöker, kan rubba mina åsikter om Martin och hans musik. Min beundran för honom sitter inte på ytan, den har sin rot i min själ och i mitt hjärta. För alltid. Dit är det ingen som når med elaka och idiotiska kommentarer.

Keep on lovin´!


« Tillbaka




Ursprungssida: www.martinsvensson.net