Krönikor

2003-03-11

Sentimentalitet och förundran

Av: Cizzi

Vissa kallar mig tokig, knäpp och galen. Jag kunde inte bry mig mindre. Att jag inte bryr mig har sin grund i att Martins musik och hans otroligt stora låtskrivartalang är det jag tror på. Det jag hämtar ork att leva från. Det som driver mig som lyssnare och som håller mig kvar som beundrare är energikickarna jag får av att se honom live på scen. Det är speceillt en månad förra året jag kommer minnas livet ut och ännu längre, november och turnén som hölls då. Jag var på fyra av totalt nio spelningar, såg honom i Kinna, Göteborg, Varberg och Oskarshamn.

Jag kände mig inte lite galen när jag stod på perrongen i Varberg tidigt på morgonen den 30 november och skulle kliva på tåget mot Göteborg för att därifrån åka vidare mot östkusten(dvs tvärs över landet!) och Oskarshamn. Den helgen (29/11-1/12) sov jag nog inte mer än fem timmar, sammanlagt. Jag kom hem till Halmstad mitt under första julskyltningen och allt folk höll på göra mig tokig. Till på köpet tog mitt mobilbatteri slut när jag satt och väntade på bussen i Växjö, utan fungerande mobil ingen väckarklocka...hade jag somnat där hade jag inte kommit hem eftersom bussen jag skulle åka med var den sista som skulle hela vägen till Halmstad den dagen. Det skulle vara lätt att vara efterklok och hävda att jag skulle stannat hemma och tagit det lugnt istället för att ge mig ut på vintervägarna så som jag gjorde, men jag klarade resan och jag ångrar mig inte för allt smör i Småland! Som någon sa på ett ungefär, "det är när man är ung som man ska göra alla dom där galna sakerna som man kan skratta åt när man blir gammal"...jag kan inte annat än att instämma. Faktum är att popcorn-Anneli och jag kom på att vi skulle åka till Oskarshamn också, vi skulle ju se honom i Varberg men det räckte liksom inte, samma vecka som de båda spelningarna skulle äga rum. Snabba ryck med andra ord, spontaniteten tog överhanden och det är jag ofantligt glad för. Jag har gjort en del galna saker för Martins skull, men weekendresan Halmstad-Varberg-Oskarshamn-Halmstad slår nog det mesta ändå. HiHi.

När jsg tänker tillbaka på dessa fyra konserter har jag inte långt till glädjetårarna, känslan som infann sig när jag stod längst fram vid scenen och killarna i bandet kom in på scen och körde igång introt till "varsamma händer" som var första låten på låtlistan är svår att beskriva. Idag räcker det nästan med att jag lyssnar på den låten för att jag ska komma på mig själv med att sitta och le som en tok. All den energi som minnet av att höra "varsamma händer" live för med sig räcker för att göra åtminstone min vårvardag aningen ljusare i väntan på sommaren. Tack Martin för att du gav dig tusan på att lyckas som artist!

Mina krönikor är i min mening tänkta att vara ett slags lägesrapporter, de ska beskriva vart jag står just nu i förhållande till musiken och berätta om minnen, känslor och åsikter. Ibland kan det hända att jag ger en känga till en och annan antiMartin-person, men det är bara välmenat. HeHe.

Sist, men inte minst, ett stort GRATTIS till Martin som ju fyller 25 år idag. Ja må han leva osv...!

Keep on lovin´!


« Tillbaka




Ursprungssida: www.martinsvensson.net